Finding my way to neverland

Känns som att jag har läget under kontroll. Sen när har jag läget under kontroll?? Skickade äntligen in min analys av romananalysen V för Vendetta, har gjort anteckningar till min analys av mitt svenska tal (fortfarande inne på att det är så otroligt skönt att ha det avklarat), jobbade på bra under religionen, och har dessutom läst ett par sidor i mental tränings-boken. Can I get a what-what??

Och ja, det var allt jag ville dela med mig av.

Nu är det dags att komma igång och skriva igen. Men ni vet att ibland är det så att man gör många roliga saker, som verkligen är värda att skriva om, men det går bara inte att få ner det i ord. Inte? Okej, men så har i alla fall jag känt den senaste månaden. Jag har fyllt år, det har varit filmskiva, Sofia hade födelsedagsmiddag, mösspåtagning, Björnstammen, valborg och en massa annat roligt som jag velat imprinta i mitt minne så att jag aldrig glömmer bort det. I alla fall, nu tänkte jag ta mig i kragen och skriva om gårdagens festligheter (för jag skriver alltid om gårdagen).

 

Efter halv sju började vännerna dyka upp. Är så otroligt lyckligt lottad som har träffat dessa pinglor. Som Sofia sa, "mina vänner är bättre än dina vänner."

 

Fläskkarré, hemmagjorda pitabröd, grekisk sallad och tzatsiki till middag. Sorbet samt kiwi och passionsfrukt till efterrätt. Det blev även varsitt smore mot kvällens slut. Fick massor av fina saker; tvål och body lotion från Rituals, listography, Paper Towns av John Green, puderborste, en fin burk med tea, en underbar tavla med ett collage av bilder, amerikanska mått, ett presentkort på bio och en hel del fina kort. Säger det igen, men är så himlans glad över att ha mina vänner.

 

Först och främst vill jag bara meddela att jag idag sprang 6 km. 6 FUCKING KM!!!

 

Både skolgårdagen och -dagen var korta. Började halv tio med två timmar svenska (håller på att ta mig igenom V for Vendetta som sedan ska analyseras - måste fortfarande komma på en frågeställning) och fortsatte sedan med en timmes religion (har äntligen kommit igång med uppgiften - 2/3 sidor färdigskrivna sedan en timme tillbaka). Slutade alltså 12.40 - vandrade till Sollentuna och tog bussen hem därifrån. Till lunch blev det en bagel (som köptes igår), halva med philadelphia och skinka och andra med en halv avokado och rökt skinka. Det var otroligt gott! Som i riktigt otroligt gott!

 

 

Jag är nu officielt en blodgivare! Japp, har blivit 4,5 dl blod fattigare, men är riktigt stolt över det. Dessutom får man plocka på sig lite mellanmål efteråt, för mig blev det en Wasa macka med tomat och basilika smak, en liten påse chasewnötter och en flaska vatten. Ska nu i efterhand äta järntabletter i tjugo dagar, men har även en fin liten pinn att sätta på jackan. Och vet nu även vilken blodgrupp jag tillhör.

 

Det tar cirka en kvart att ge blod, runt fem minuter om man bara räknar med själva blodgivandet. Det är definitivt värt det. Det enda du förlorar är lite tid, men det du ger kan rädda liv. Värt att tänka på!

 

Ja, jag tycker faktiskt att denna söndag kan klassas som en bra dag (trots att det är måndag imorgon).

 

     ♡ Har ätit nyttigt hela dagen: till frukost blev det lite fruktsallad, några cashewnötter, en knäckemacka

        med keso och skinka och ett stort glas vatten; till lunch en omelett på två ägg med lök, tomat och

        lite basilika och två små glas med vatten; till mellanmål en halv solrosmacka (det är typ lika mycket

        med en vanlig hel) med keso och skinka, fem mandlar och ett glas jättegod smoothie på hallon,

        blåbär, banan och apelsinjuice.

     ♡ Var ute med lillebror på en 50 minuters / 4.7 km lång promenad. Mars var även riktigt hygglig och

        bjöd på fantastiskt vårväder. Ärligt talat, det gör så mycket!

     ♡ Har på något sätt lyckas arbeta mig igenom den lilla hög med läxor jag har. NO STRESS! (måste

        bara öva till talen, men för tillfället känns det lungt)

Var alldeles nyss ute på första springrundan efter vintern. Är otroligt stolt över att jag drog ut mig själv trots att jag hellre hade velat sitta kvar på soffan med tankarna: "Nämen, det kan jag göra imorgon." Som att jag faktiskt hade gjort det då om jag hade skjutit upp det. Så, applåderar mig själv för att jag faktiskt gjorde det.

 

Delar även med mig av "statistiken". Jag vet att jag inte är den mest vältränade, ganska långt ifrån det faktiskt, men skrattar bäst som skrattar sist. Anledningen till detta är att det är ett bra sätt att hålla sig motiverad; genom att dela med sig. Motivation är det som snabbast slinker ifrån mig och är less på att hela tiden börja om - är man trött på att börja om får man helt enkelt inte ge upp.

 

Hade bra musik. Tittade framåt när jag sprang. Satte upp små mål på vägen. Höll en stadig fart under hela rundan. Hade dubbelstrumpor som jag fått av pappa och de är jättesköna - inga skavsår här inte.

 

Sanningen är att jag delvis har fått lite inspiration från mental träning där vår lärare pratade om att det är viktigt med att vara hälsosam eftersom det kommer visa sig mycket i framtiden. Kanske är det att tänka lite fram, men i detta fall bidrar det till min motivation istället för min stress. Självklart vill jag gå ner i vikt och komma iform för att jag vill se bättre ut (jag menar, just nu är jag i stort sett en klump), men det har aldrig fungerat som motivation i det långa loppet. Har en tendens att falla ner i groppar lite då och då. Lägger alltså på framtiden; jag vill vara en av dem gamlingarna som är pigga, ute och går, och som är friska och orkar umgås med sina barnbarn.

 

Dessutom märker jag ju av att jag mår så mycket bättre av att motionera och äta nyttigt. Det får mig även att känna mig stolt över mig själv. Så - cheers för att vara hälsosam!

 

Studenten närmare sig och första beviset hämtades ut idag; nämligen studentmössan!

 

 

Verkligheten håller på att hinna ifatt mig och jag inser sakta men säkert att jag snart har gått klart gymnasiet. Det är då det börjar på allvar, åtminstone känns det som att det är tänkt så. Självklart kommer jag fortfarande att bo hemma, där jag troligtvis kommer ha lika mycket/lite ansvar. Skillnaden är att studentbidraget slutar komma och jag måste börja tjäna mina egna pengar (visserligen tycker jag att vi studerande förtjänar våra studiebidrag, men det här är annorlunda). Tycker ändå att den största skillnaden kommer att vara: INGA LÄXOR.

 

I alla fall, det är en bit kvar och jag tänker inte stressa upp mig riktigt än. I alla fall inte för det. Måste fortfarande hitta en klänning och skor till studenten, vilket känns som arbete nog för mig. Och kombinera det med de läxor och uppsatser man har kvar... Jah, riktigt ännu är det inte studenten. Men, jag kan åtminstone andas ut då oron över att mössan var för stor (för mig, för alla andra, förutom mamma, är den absolut för stor) bevisats onödig.

 

Efter en veckas skidåkning har familjen Larsson nu återvänt hem.

 

Det har varit en dimmig, men bra vecka som har bestått av skidor (såklart!), American Ninja Warrior, god mat, vurpor, Pernilla Walhgren på afterskin, chips (för är det fjällen så är det fjällen), och alla 20.00 som visas i veckan (Morgan och Ola-Konny, Sveriges Mästerkock, Let's Dance och självklart även Mello).

 

På vägen hem (6 timmar i bil) hann jag läsa ut Främlingen som vi läser i svenskan, läsa lite i A Storm of Swords 2: Blood and Gold, spela lite Flappy Bird med syrran (första gången) samt titta på The Amazing Spider-Man (vilket gjorde mig extremt taggad inför tvåan - 16 april). Vi stannade även för att ta med oss mat från Subway, det blev klassikern - fullkornsbröd med kycklingbröst, alla färska grönsaker förutom grön paprika och vitlökssås. Mums!

 

Sitter nu och försöker ta igen på youtube, och att inte oroa mig allt för mycket över de läxor jag inte riktigt är klara med än. Men, ikväll blir det pizza här hemma och det löser ju i stort sett alla problem.

Och så har man fått sportlov (äntligen!) en torsdag då Rudbeck har välsignat oss med en studiedag imorgon (tack gode gud!).

(Dock kommer inte sportlovet riktigt uppfylla sitt syfte som pause från skolan då en del uppgifter behövde följa med hem. Kör den gamla klassiska tekniken: tänker inte på det förrän jag verkligen måste.)

Självklart har jag då redan krupit ner i sängen, och ligger med datorn och tittar på PewDiePie – är ganska sen med att börja titta på hans videos, men som man säger: bättre sent än aldrig. Och ärligt talat är det ju Pewds kommentarer som gör det. (det kan aldrig finna för många saker/personer som får en att skratta oavsett vad.)

 

Troligtvis märker ni att detta är ett inlägg jag mest gör för att jag känner mig skyldig på grund av dålig uppdatering. Det är ju så många som läser denna blogg... Men ärligt talat är det nog mest jag som stör mig på att jag inte skrivit något på ett tag.

 

  Och avslutar med en liten reminder;

 

Ett sent gott nytt år!, men som man säger: bättre sent än aldrig.

 

Sitter nu ute på landet och det är snart dags att åka hem. Skolan börjar på tisdag - panik! I alla fall, familjen Larsson har varit ute på promenad och klättrat på berg och lekt agenter (influens från 24). Kusinerna har varit här. Jag har äntligen börjat läsa The Fiery Heart, och har åter insett hur mycket jag älskar denna serie (SYDRIAN 4EVAAAH!). Har övat på mitt tal en gång - ska spela in det samt mejla det till min lärare imorgon. Det blir min första och otroligt sena inlämning. Skäms otroligt för det. Tittade på Björn Bröder igår. Det finns så mycket kärlek i och till den filmen.

 

Lite sammanfattning om helgen.

Hoppas att ni har ett bra lov och inte har allt för mycket panik inför skolstarten.

Förfrågan om att uppdatera bloggen har hörts, ni kan andas ut.

 

En hel månag har gått, och jag gissar att julen nu officielt är förbi. Under denna mellandag blev det en tur till Sollentuna centrum med Sofia och Reebok för att utnyttja rean, och sedan ett besök hemma hos mig där vi tittade på De Fem Legenderna (eller Rise of the Guardians, vilket är orginaltiteln) (kärlek!) och smaskade på mjuk pepparkaka och nonstop.

 

Rean hade vi ingen nytta av. Faktiskt var det bara jag som köpte något, och det var inte ens på rean. Men hade bestämt mig innan vad jag ville ha. Så jag har nu införskaffat mig volym 58, 59 och 60 av One Piece. Kärlek! Har du känt mig länge vet du kanske att jag en gång var helt hängiven till den världen - annars är det bara att kika på bokhyllan som står brevid garderoben som är fylld med manga böcker - och nyligen har detta intresset vaknat till liv igen. För att vara specifik var det när jag var sjuk och inte kunde fokusera nog för att läsa vanliga böcker, plockade då upp One Piece-serien (från volym 32) och tittade på animen Free! Iwatobi Swim Club. Ännu mer kärlek! Har även köpt ett ritblock, hehe. Plockade igår upp pennan igen för första gången på cirka två år. Jag är verkligen inte duktig, men det är något jag verkligen vill bli bättre på - övning ger färdighet (önskar dock att jag kunde bli bra över natt).

 

 

      regissör: Francis Lawrence, släpptes: 2013, genre: action-äventyr-sci-fi

 

Färdades in till stan och tog oss till Park för att först se The Hunger Games, och sedan vid midnatt vara en av de första i Sverige som såg Catching Fire. Vid ingången fick man en papperskasse som innehöll en påse popcorn, en coca cola-flaska samt pocket versionen av Divergent på svenska. Jag och Rebecka skrattade lite gott åt översättningen av vissa ord, till exempel: faction - falang, Dauntless - De tappra, Abnegation - De osjälviska.

 

Första filmen är grymt bra. Hade nästan glömt bort det. Men tvåan - åh herregud! Jag älskade den. Är en av de bästa filmadaptions som jag har sett. De ändringar som gjordes var inget som upprörde (till exempel att Peeta fick behålla sitt ben). Skådespelarna var suveräna. Jennifer och Josh var fenomenala. Sam Claflin fick Finnick att bli ännu mer älskvärd (om det nu var möjligt), och Jena Malone gestaltade Johanna perfekt.

 

Trots att jag och Sofia kom hem runt fyra efter att ha cyklat hem från tågstation så var det värt det. Trots att jag mådde dåligt då klockan ringde 07.49, så dåligt att jag har stannat hemma (och då lyckades sova till halv ett) var det värt det.

 

Tack Suzanne Collins för en fantastisk bok! Tack Francis Lawrence för att din vision! Tack Jennifer Lawrence! Tack Josh Hutcherson! Tack Sam Claflin! Tack Jena Malone! Tack Woody Harrelson! Tack Liam Hemsworth! Tack alla som var med och skapade eller bidrog till detta mästerverk!