Finding my way to neverland

Varje år (man kan säga att vi har en tradition) åker vi och julhandlar.
Det är jätteroligt. Lovisa brukar bygga upp hur en perfekt sådan tur ska se ut.
Och man kan bara önska att den bilden var sann.
Jag ser fram emot det väldigt mycket, fast ändå känns det som om julen är så långt
borta. Det har gått för snabbt, även om det är snö ute och kallt, det känns inte som om
julen snart är här. Det är fortfarande något som är fel.

Jag vet inte riktigt vad men något är det. Kanske saknar jag julpyntet. Även
om det inte ska upp riktigt än. Man saknar det.

Jag måste be mamma om pengar, det är ganksa mycket att handla. Min familj består
av sex personer och jag måste köpa present till alla dem (förutom mig).
Det är mycket som ska göras innan jul.