Finding my way to neverland

Det kan vara en av de bästa sakerna som finns att göra. Speciellt när man gör det med sina bästa vänner. Vi har nu varit borta i över fem veckor, alltså mer än hälften av tiden, och bokat av två hela av de fyra länderna denna resa kommer bestå av. Thailand och Kambodja ligger bakom oss, vi har bara kvar fem dagar här i Vietnam och sen är det 28 dagar i Australien som gäller. De ord som dyker upp i huvudet är: helt sjukt!

 

När vi åkte kändes det så overkligt. I Thailand, som nu känns så långt bort, kändes det också ganska overkligt. Det var nog först i Kambodja som vi verkligen kom in i det, kanske för att vi då började fixa allt själva. Kambodja flög förbi, och som sagt kommer vi snart sitta på planet ner till Australien. Underbart!

 

Vet egentligen inte varför jag skriver detta inlägg. Vi har en blogg där vi skriver om våra äventyr. Kanske behöver jag få skriva av mig om härligheten att resa. För just nu (trots med en fasansfull bränna) är det så otroligt fantastiskt och härligt. Man känner sig liksom lite nedstämd när man tänker på att man tillslut måste dra sig hemmåt till kalla Sverige igen. Det finns absolut saker jag saknar i vårt lilla land: människor, mat, att veta hur allt funkar, men för mig skulle det räcka med två veckor hemma (så att man hinner fira påsk) men sen drar jag nog mer än gärna vidare.

 

Ikväll kör vi samma middag som lunch (på ett snabbmatsställen kallad Lotteria, vilket man kan likna vid Donken) och sen blir det även bio. Åh vad det känns härligt! Har inte varit på bio sedan Hobbit och dessutom kostar det bara 28 kr (vilket är billigare än gårdagens middag). Vi kör på Kingsman: The Secret Service, som jag tror var den enda engelska filmen som gick och som tur är så har vi velat se den ett tag. Lite uppmuntran efter brända ansiktet, ryggen och bakbenen.

 

Hoppas alla har det jättebra hemma och inte glömmer att vintermörker är perfekt att mysa i med filmer, filtar, och varm choklad.